Sitter förtillfället och ber till gudarna att detta illamående jag börjat känna av inte kommer hålla i sig... Det är inte så att det är morgon illamående utan det är ett hemskt illamående som håller i sig i stort sett hela dagen, ärligt känns det som att jag när som helst ska kräkas, och denna känsla är konstant. Hade seminarie i skolan i går och sedan jobb direkt efter det, trodde verkligen jag skulle avlida. Det var hemskt att må så himla illa och speciellt när man sitter instängd i en lektionssal eller när man tar emot kunder. Dagen idag kommer också bestå av jobb, ska äta lite snart igen och hoppas det kan minska illamåendet något så jag klarar dagen.

I morgon har vi redovisning av ett stort arbete vi gjort och jag fasar verkligen för det. Ska prata med barnmorskan i morgon eftermiddag när jag ska dit och hoppas på att hon kan hjälpa mig med något för annars vet jag inte riktigt hur jag ska klara av att varken gå till jobbet eller sitta på föreläsningar i skolan... Mycket gnäll nu, men självklart är jag fortfarande ÖVERLYCKLIG över att vi faktiskt ska ha barn. Vi ska föräldrar och när vi, förhoppningsvis om allt går som det ska, äntligen får träffa den lilla kommer detta illamående förmodligen kännas helt värt det..